Allmänt, Motivation, studentliv 100%, 2016, always strive to become the strongest version of yourself, bar, flamman, gitarr, never say you can't, pub, röst, scen, sjunga, staystrong, staytuned, sång, uppträda

Utanför sin "Comfort Zone"!

Hej på er! 

Vad kul att ni kikar in, jag missade att skriva ett inlägg igår men det hade jag en bra anledning för.
Det var nämligen så att jag uppträdde på en av Linköpings studentpubar, flamman. Det var open mic
och jag har länge tänkt att jag skulle uppträda, men aldrig riktigt vågat. Det är ganska populärt med 
open mic på det stället så man var tvungen att boka en tid ganska långt innan. Det var en av mina 
kompisar som tipsade mig och jag kände att jag var tvungen att göra någonting nytt. 
 
På gymmet är jag hur självsäker som helst, inte så konstigt eftersom det är där jag spenderar mycket
tid och känner mig bekväm. För att hela tiden utvecklas bör man dock testa vingarna lite då och då,
att göra saker man inte känner sig helt bekväm med kan göra enorm nytta. Rädsla ska aldrig vara en 
ursäkt för att inte göra det man tycker om. En vis man sa en gång att rädslan kliver åt sidan när
personen i fråga istället uppvisar mod. Ni har säkert också känt någon gång när ni övervinner rädslan
att det känns så jäkla bra efteråt, den känslan kan väl inte vara onyttig?
 
Figur: Jag lovar, det är jag på bilden, var inte så lätt för vännerna att ta kort! ;)
 
Så igår klev jag ur min "comfort zone" och gick upp på scen för att uppträda. Det drog ut på tiden,
jag hade bokat tiden 20:20 men det blev försenat och helt plötsligt kom det upp någon spontanare
på scenen som sjöng på franska. Så nästan en timme för sent klev jag upp på scenen. Jag vet inte om 
det var bra eller dåligt att det drog ut på tiden. Jag tror nästan att mina vänner var nervösare än mig dock,
vilket iofs gjorde mig nervös så jag försökte koppla bort lite! ^^ 
 
Jag spelade mina låtar, jag vet inte hur det lät. Det brukar vara svårt att höra när högtalarna står bakom
en. Mina vänner sa att det lät bra så jag hoppas att de är ärliga. Mitt mål var att inte glömma texten,
vilket jag inte gjorde ;). Jag skulle bara spela två låtar men de som höll i evenemanget sa åt mig att
köra en till, så det gjorde jag. Vilket var en indikation på att det kanske inte lät alltför dåligt! :P 
 
Efteråt kändes det hur bra som helst, den där kicken som kommer när man har klarat av något 
är enormt skön. Med det här inlägget ville jag visa att jag försöker leva som jag lär, att hela tiden 
sträva efter att bli den starkaste versionen av sig själv för att sedan kunna inspirera andra att göra 
detsamma. Tack till er grabbar som var där och stöttade mig! ^^
 
Stay strong!
Stay tuned!